Under mina arbetsvistelser i Japan påverkades och förändrades min syn på landskap och miljöer dramatiskt och befriande. Den japanska kulturen, så vitt skild från den nord- och sydeuropeiska jag växt upp i, gjorde mina sinnen uppmärksamma på den kraftfulla energi som den japanska trädgården utstrålar. Stort och smått, förtätat och tomhet, ljus, halvdagrar och färgkaskader interfolierar människan i ett livgivande samspel.

Sedan dess har jag arbetat med en serie landskap i porslin. Den ljusa porslinsleran ger mig möjlighet att tänja gränserna mellan litet och stort. Med linjer och form undersöker och gestaltar jag energin i landskapets växlingar – i den lilla trädgården eller i det större böljande landskapet som fortsätter bortom horisonten, det svåråtkomliga hemlighetsfulla landskapet under vattenytan.

Landskapet blir tydligt genom det som ögat uppfattar. Rörelse, riktningar, nyanser, texturer och ljus – allt bidrar till vår personliga upplevelse – realistiskt eller orealistiskt. Jag gestaltar mina landskap i rumsliga installationer – ett organiskt och fritt växande som uppstår genom kombinationer av lera, bränningar och glasyrer.

Undervattenslandskap – koraller och sjöborrar, böljande ytor av växlightet – berättar om en långsam keramisk process. En långsamhet som är viktig för kontemplation och nya infallsvinklar. Porslinslandskapen är fragment ur naturen – kullar, dalar, utväxter, öppningar och skuggor – att beskåda och reflektera över.

Porslinslerans plasticitet ger uttrycksmöjligheter som fascinerar mig. Den hårda men ändå spröda porslinsleran har en inre kraft som lockar mig att forma organisk rörelse – livets sprudlande fångat i ett ögonblick. De torra glasyrerna jag tycker om att experimentera med, är som en protest mot porslinets skira vithet. De uttrycker motstridigheter – är både lockande och frånstötande, varma och kalla. De absorberar ljus, men förmedlar också själva, i sin torrhet, ljus och mörker och skiftande halvdagrar. Formerna antyder en uppåtgående rörelse, en växtkraft som för tanken mot himmelen. Sedda uppifrån antyds ett marint liv under ytan. Eller kanske en livskarta…